Svenskarna och internet 2015

En årlig studie av svenska folkets internetvanor

Förord

2015 är ett jubileumsår för internet. Det har gått tjugo år sedan internet först slog igenom. Det var 1995 och fram till dess hade internet bara varit något för experterna och entusiasterna. Vad som behövdes för att internet, ett nätverk av nätverk, skulle bli lättillgängligare var ett språk som länkade samman webbsidorna och därmed kunde skapa ett www, ett world wide web. Det språket blev HTML som Tim Berners-Lee skapade 1993 och som idag återfinns som adress på alla webbsidor.

Men det räckte inte, det behövdes också en användarvänlig webbläsare som kunde hantera både bild och text. Det blev webbläsaren Mosaic som också introducerade klickandet. Istället för att skriva in referenser och adresser kunde man nu bara klicka för att komma dit man ville. Det satte fart på intresset och innehållet på internet började växa och har sedan fortsatt att växa till ett oräkneligt antal miljarder sidor.

Den tekniska utvecklingen fortsatte. Datorernas kapacitet mångdubblades liksom infrastrukturen med allt kraftfullare bredband som möjliggjort inte bara strömmande ljud utan också strömmande rörlig bild. Smarta mobiler och surfplattor har gjort internet tillgängligt överallt.

1995 kopplade 5 procent av befolkningen upp sig till internet via telefonmodem. Sedan tog spridningen fart i accelererande takt under några år i slutet på 90-talet för att börja plana ut men ändå fortsätta och hela tiden sprida sig till fler och fler.

Idag har 93 procent av befolkningen från 12 år tillgång till internet, och redan innan de fyllt 2 år har hälften av barnen börjat använda internet. Nya generationer växer upp med internet medan äldre generationer kompletterar sina gamla liv med internet samtidigt som användningsmönstren förändras. Men detta är en gradvis process. Det har tagit tjugo år för en majoritet av pensionärerna att börja använda internet.

Långt ifrån allt blev som en del experter förutsåg för tjugo år sedan. De traditionella medierna lever fortfarande i sina traditionella former men kompletteras idag av medier på internet. Digitaliseringen har förändrat innehållets värde liksom betalningsformerna. Vi kan nu se hur abonnemang av strömmande rörlig bild följer i spåren av den strömmande musiken.

Internet har inte heller kommit att spela den centrala roll för politiken som en del förutspådde. Visserligen utgör internet idag den viktigast allmänna informationskällan för de flesta men inför ett val, som riksdagsvalet 2014, visade det sig att de traditionella medierna fortfarande är viktigast.

Mycket har hänt sedan 1995. Internet har förändrats och användarna har förändrats. Så kommer det sannolikt att fortsätta ett tag till.

Olle Findahl

0
kommentarer
Permalänk
Nästa: Metod